Vid Medskogen, en handfull mil från norska gränsen längs riksväg 62, samlades i somras ett åttiotal skyttar till tävlingen Kulcupen. Bland dem stod tolvåriga Kajsa Söderberg och siktade. "Jag gillar att skjuta", säger hon, och konstaterar sedan det som präglar hela hennes uppväxt: "Alla bor så långt isär. Det kan ta hundra år typ om man vill leka med nån."
Halva befolkningen, på trettio år
Siffrorna ger henne rätt. Medan Sveriges befolkning som helhet har vuxit med 20 procent på trettio år, har landsbygdskommunerna i genomsnitt tappat 16 procent. Norra Klarälvdalen ligger långt under det snittet — där har invånarantalet minskat med 40 procent under samma period. Skolan följer samma kurva, fast brantare: antalet grundskoleelever i Sverige har ökat med 4 procent sedan år 2000, men i norra Klarälvdalen har det tvärtom fallit med 65 procent. Fem skolor har lagts ner i området sedan millennieskiftet.
Vad som gör att man stannar
Tolvårige Malte Lodin ser inte glesheten som ett problem i första hand, utan som ett skäl att fylla tiden på annat sätt: "Jakt är väldigt viktigt så att man slipper ha tråkigt", säger han. Det är den sortens svar som återkommer bland barnen i trakten — inte en önskan om att flytta, utan en vardag byggd runt det som faktiskt finns. Skog. Älv. Vapen. Och några kompisar utspridda över ett väldigt stort område. Kulcupen i Medskogen är i det perspektivet mer än en tävling. Den är ett av få tillfällen då hela bygden samlas på samma plats samtidigt.
Hur den här utvecklingen ska mötas är en av frågorna som väljarna i norra Värmland får ta ställning till i höstens val till riksdag, region och kommun.